Såna här skämt gillar jag. Det ska inte vara för uppenbart att det är ett skämt (tänk Petra Mede) utan dom ska vara mer diskreta och inte så 'hej, jag skämtar. skratta!' om ni förstår vad jag menar.

Finns det mörkhyade kineser? Grubbla på den ni..!

Linnea när hon äter fiskpinnar:

Först 'skalar' hon fiskpinnarna och äter fisken.
Sen äter hon upp pasta. Att tillägga är att hon inte har någon ketchup till.
Sen äter hon upp 'skalet' från fiskpinnarna. 'Jag sparar det bästa till sist' - Linnea Lantz

Eh.. Ja. Vad ska man säga. Linnea är inte riktigt normal.

Vad är detta?

Och inget svar kommer komma förrän någon kommenterar.
Vad gör man inte för kommentarer lixx.

Kolla vad jag hittade i boken jag läser.
Det är såna här saker som förgyller vardagen!
Ja, nittionde november är min födelsedag.
Också dagen för spinettorna att ha sitt tredje matteprov..

Är det bara jag som tycker det är sjukt jobbigt att komma på en rubrik till alla inlägg? Att bara skriva datumet är tråkigt. Men samtidigt måste man ju komma på något som har med texten att göra. Det blir alltid samma sak för mig. Jag skriver inlägget. När jag ska publicera kommer jag på att jag inte skrivit någon rubrik. Och så kommer jag inte på någon. Det är alltid det svåraste. Men, det kanske bara är jag som har lite dålig fantasi. Eller så lägger jag helt enkelt för mycket vikt vid rubrikerna...

- 'Rock, det är ingen musikgenre för mig. Det är en livstil.' - Oj, vad djup du var idag då Calle.

- Jag kan inte riktigt uppskatta Toves uppträdande. Inte för att hon var dålig, hon var helt okej. Men Linnéa och några till skulle spela upp den låten på balen vi hade i nian. Varje rast tränade dom. Och varje rast följde jag med och kollade. Resultatet, nu är jag sjukt less på låten!

- Nicklas skulle inte ha nämnt sin tand. För det enda jag tänker på när jag ser honom nu är tanden!

- Någon mer än jag som tänker pastor?

 

Eftersom jag inte var hemma på fredagen så såg jag inte heller Idol. Därför kommer det här några dagar för sent. Men bättre sent än aldrig, huh?

Min morfar hade tydligen vunnit en pumpa. 21 kilo, det ni! Han hade också 'karvat' ur den och mormor hade gjort syltad pumpa som vi åt till kycklingen. Det var.. skumt. Inte äckligt, odefinierbart helt enkelt. Som ni ser var pumpan inte orange som den ska vara. Morfar hade sagt att den var gul. Men det var den ju inte heller. Den var beige. Vad tusan är det för en färg på en pumpa?! Nåväl, 'barnen', dvs jag och mina kusiner skulle göra en pumpagubbe av den beiga pumpan. Visst blev det fint? Munnen is all min förtjänst.



Jag ändrade lite inställningar i kameran. Och voila, den blev orange! Awesomepumpa.



Sen satt Marcus sönder en stol. Att benen gick av kan jag förstå, för de hade tydligen knakat hela kvällen. Men hur tusan fick han sitsen i massivt trä att gå sönder?!



Sen tog min kära kusin min mobil, tog ett kort på mig, där jag satt i en plaststol invirad i täcke efter att ha varit tre dagar i stugan (och jag kan säga, jag är ju inte den snyggaste då..) och mmsade till Linnea. Jomen tack Marcus, du är en SÅN bra kusin! Tur det bara var Linnea...

Nu lämnar jag bloggen i några dar.
Ni vill säkert veta vart jag far.

Till min stuga för att fira en födelsedag.
Och ni kommer sakna mig, det vet jag.

Väskan är packad och och vi ska snart gå.
Och för att saknaden inte ska bli för stor, ska ni detta få.

En länk till ett spel som roat mig.
Och förhoppningsvis nu kan roa dig.

Så tack och adjö, vi ses snart igen.
Tills dess, glöm inte bort mig kära vän.

Jag satt och kollade igenom mina bilder då jag kom över dessa. Jag gjorde ansiktet pixligt för jag vet inte om Linnéa vill att jag lägger ut dom på henne. Och vi vill ju inte göra henne arg..!



Den här bilden tog utanför lägenheten där vi bodde. Det var portkod, och jag och Linnéa ville alltid trycka in den. När Linnéa skulle trycka koden så bad hon Linnea ta en bild på henne först. Så bilden togs. Och sen upptäckte vi att Linnéa hade missat kodgrejen och hade fingret precis bredvid. Haha, kanske inte så kul för er. Men oj, vad vi skrattade. Och I know for a fact att Linnéa kommer skratta när hon läser det här!



Den andra bilden är från tågresan hem. När jag var hos Linnéa förra helgen började vi prata om den här bilden. Men vi trodde att det var ett bananskal hon hade på huvudet. Först tänkte vi inte så mycket på att det var just ett bananskal. Men sen började vi tänka. Varför skulle hon sätta ett bananskal på huvudet? Det skulle ju bli kladdigt! Men den natten, då jag kom hem sökte jag upp bilden. Och då var det två bananer. Vilket förklarade allt! Eller ja, kanske inte allt. Det är fortfarande oklart varför Linnéa satte två bananer på huvudet... 

Jag hade varit hos Linnea och ätit. Förmodligen lite för mycket. Kvällen till ära hade jag ett bälte i midjan vilket resulterade i att när jag skulle göra 'gravidmage' så kunde jag bara he ut nedre delen av magen. Där av den awesomefina bilden..

Första gången jag skulle logga in på min blogg efter uppehållet började jag skriva in min mailadress, jag hann skriva in 'li' innan jag slant litegrann och råkade trycka på enter.

På min dator är det så att när man skrivit in något så kommer datorn ihåg det, så t ex när jag ska logga in på min blogg kommer den ihåg min mailadress så slipper jag skriva in den varje gång.

Nåja, eftersom jag råkade skriva 'li' och sedan trycka enter tror min dator att detta är något som behövs kommas ihåg. Så varje gång jag ska logga in på min blogg och ska skriva in min mailadress kommer både 'li' och '[email protected]' (min gamla hotmail, som jag hade då jag skapade bloggen) upp. Och 'li' kommer för mailadressen så varje gång måste jag trycka två gånger på neråtpilen. Fett jobbigt.

Okej, det här var ju alldelens supergulligt. Och förtjänar helt klart en plats på min blogg.

Jag: Jag har en penna om du behöver det.

Lovisa: Nej, men vänta jag har en i väska. Ska se om jag hittar den. Här är den! Eller oj, det var en tandborste...

Jag: ...

Jag är sjukt hungrig just nu. Men kan inte riktigt äta. För klockan är bara halv fem. Så här är det alltid för mig. Jag har typ tvångstankar. Jag kommer aldrig kunna äta middag innan fem. Det känns för tidigt. Då känns det inte som en rejäl middag. Och det känns som att jag kommer bli hungrig klockan nio igen. Och det spelar ingen roll om klockan är typ kvart i fem, när det står 16.45 känns det ändå tidigare. Någon annan som känner likadant?

Gah. Jag är så enormt hungrig. Och min mage kurrar i ett. Men om 33 minuter. Då jävlar!

Nu är det bestämt. Detta ska jag köpa Linnea när hon fyller år.

Och ja, hon älskar chokaldbollar.


Bilden lånad från Egoina

klicka inte här

Någon mer som undrar vad hon tar kort på..?

En gång på en spanskalektion bad vi våran lärare att lära oss lite svordomar på spanska. En av dom vi lärde oss var 'joder' vilket betyder 'fuck'.

Linnéa brukar sätta in ordet 'fucking' i olika ord. Så när hon fick lära sig den här svordomen började hon säga 'jo-fucking-der'. Men så i alla fall, för några dagar sen hade hon och några vänner kollat upp vad lite olika spanska ord var på svenska och de testade med just 'joder'. Vad kommer upp? Jo, 'pippa' och 'knulla'. Linnéa, inte jag heller för den delen, hade aldrig fattat att 'joder' betydde 'pippa' eller 'knulla' utan trott det var mer som svordomen 'fuck'. För 'fuck' går ju att översätta på samma sätt som 'joder', men det är ju också en svordom precis som att 'herregud' inte betyder att man menar just Gud.

Men summan av kardemumman, Linnéa har alltså gått omkring och sagt 'knu-knulla-lla'..

Jag: God morgon!

Baloo: God morgon!

Jag: Jag hann inte träffa dig imorse, vars har du varit?

Baloo: Jag kilade bara över till Hugo. Saknade du mig eller?

Jag: Ja, jo lite grann kanske. Tuff natt? Du ser lite trött ut.



Baloo: Jo, en aning. Hade lite mardrömmar.

Jag: Okej, det var ju mindre bra. Men du. Det var en sak jag ville fråga dig.

Baloo: Okej, kör på.

Jag: För någon dag sen när jag kom in i mitt rum var det smulor över hela golvet och sopkorgen var vält. Du råkar inte ha något med det att göra eller?



Baloo: Eh, nej.. Varför tror du något sådant?

Jag: Vem annars skulle det vara? Jag vet att du brukar vara i min sopkorg.

Baloo: …

Jag: Nå? Var det du?

Baloo: Ehm, nej vet du vad. Nu måste jag gå.

Hahaha, oj vad jag garvade när jag fick veta detta. Min kära vän Linnéa, som alla som följt bloggen ett tag vet vem det är har gjort det igen. Tydligen har hon skrivit 'krm' istället för 'kmr' när hon ska förkorta kommer på t ex msn. Men så frågade Linnea, den andra Linnea alltså, 'varför skriver du kryddmått hela tiden?'. Linneas svar: 'men kommer är det ju, idiot!'. Hahaha, det är tur jag har denna kvinna. Hon förgyller min vardag!

Nu har hon en egen kategori. And it's gonna be awesome!

En annan sak jag tänkt på angående Idol handlar om juryn. För det första vet jag inte hur jag kunnat gilla den förra juryn. Den var tråkig och ja, tråkig. Den nya juryn är rolig och bra, precis som det ska vara. Men en jurymedlem vi lätt kunnat klara oss utan är Andreas. Vilken funktion fyller han egentligen? Först pratar Laila, och kommer med lite ris eller ros till idolerna. Sen kommer Bagge och är sitt vanliga charmiga jag och alla blir glada. Sen kommer Andreas. Och vad gör han? Precis, INGENTING.

Och en sak till. Dom nämnde att Andreas var lik en kille från CSI. Jag var ju tvungen kolla upp det. För jag kunde inte riktigt komma ihåg hur killen från CSI såg ut. Och visst hade dom rätt.

Linnea har en teori. Som jag inte stöttar till hundra procent, även om den är ganska bra. Det handlar om Idol. När en idol sjungit, och pratat med Jidhe i greenroom så får man se numret till idolen i bild, och nere i det vänstra hörnet så ser man idolen sitta där i greenroom. TIll teorin då; om idolen gör såhär..



..är det inte okej att gilla idolen. En bra teori, i just det, teorin. För att gör så är verkligen töntigt. Men varför är den bara bra i teorin, och inte i praktiken. Jo..



..för att alla idoler gör så. Ja alla förutom Mariette. Men det är något med hennes sätt, hennes lugn. Ja, hela henne som gör mig illa till mods. Jag tycker hon är jätteduktig och jag vill gilla henne. Men något säger mig att jag inte borde.

Hur som helst kan vi ju fastställa en sak. Teorin må vara bra. Men det funkar inte riktigt. För alla gör ju så! 

Min hund är en hippie. Peace out.

Jag och Linnea var ute och fotade lite. Jag gjorde en ledsen min på en bild. Hon ville göra likadant. Piece of cake tänkte hon. Men tydligen så var det inte så piece of cake för Lilla Li. För allt hon fick till var detta..

Känns fel att bara börja blogga sådär ur tomma intet. Men eftersom jag nu gjort det så är det väl bara att köra igång. Och jag tänkte börja med en fin liten historia om Linnea. Fast jag kommer inte riktigt ihåg hur historian gick. Så jag kommer improvisera lite. Det går bra va? Okej? Okej? Bra.

När Linnea var nio år gammal så ville hon hemskt gärna ha en brevkompis. Så hon bestämde sig för att skicka in ett brev till Kamratposten, också känd som KP. I sitt lilla brev skrev Linnea:

ja, det ska stå 'leka bibilotek med min syster'...

Något ni reagerar på i brevet? Nej? Det gjorde inte jag heller först. Men låt oss kolla lite närmare.. Hur gammal skriver Linnea att hon är? Nio jordsnurr. Och hur gammal är man om man är nio jordsnurr? Precis. Nio dagar.

Jag är tillbaka. Kände att det var dags att dra igång bloggen igen. Har många fina idéer som ni förhoppningsvis kommer att få se. Känner att när man slutat blogga ett tag så tappar man flytet. Förut var bloggen det första jag tänkte på när jag vaknade, och det sista jag tänkte på innan jag somnade. Det första jag tänker på morgonen nu är 'helvete, nu har jag försovit mig' och det sista jag tänker innan jag somnar är 'hoppas jag inte försover mig imorgon.. igen'. Men ändring ska det bli, bloggen ska ännu en gång bli en del av mitt liv. Och gärna en del av era liv också..

På återseende gott folk.

Och ja, jag är medveten om att dessa bilder kan användas som utpressningsmedel.
Men vad gör man inte för bloggen?